En helt vanlig och ovanligt spännande fredag
Dagens arbete i trädgården bestod av grävning. En spännande skatt låg i jorden och väntade på att bli funnen.
Denna sten med årtalet 1937 inristat har förmodligen placerats i rabatten det
året som huset byggdes om från liten torpstuga till större hus. Mannen som
bodde här före oss hette Gustaf Falk och byggde på 30-talet om huset till ett
större och hade sin lanthandel i det som nu är vårat kök.
Han gjorde även
trädgården till byns vackraste har jag fått berättats för mig. Han var född
utan riktiga händer men det hindrade inte honom att göra det han ville. Gustaf
Falk var både en duktig trädgårdsmästare, kassör i hembygdsföreningen,
renoverade gamla T-Fordar och drev sin lanthandel.
Jag minns honom från när jag var riktigt liten. De sista vintrarna i livet
bodde han hos min farmor och farfar på deras gård och jag träffade
"farbror Falk" när jag var hos dem och hälsade på. Även damen som bodde här före honom älskade sin trädgård och planterade många växter.
När våran familj flyttade hit -96 så var trädgården helt igenvuxen och det blev mitt stora intresse att väcka trädgården ur sin dvala. Många växter fanns kvar och de första åren var det nya växter hela tiden som vaknat ur sin slummer och tittade fram.
På eftermiddagen fick vi besök av äldsta barnbarnet och hans pappa. Ilias hörde en tupp gala nånstans och vi bestämde oss för att gå en promenad för att hitta hönsgården där tuppen och hans hönor bor.
Det blev en spännande promenad genom Åsle Tå med både höns, bäcken, humlor, sniglar, busiga katter och en sovande sten.
Ingen kan göra en så uppmärksam på allt i naturen som en treåring. ❤
